Ole Törner: Tommy Larsson en profil väl värd att minnas

En av 70-talets stora MFF-profiler har gått bort.
På planen flög teknikern Tommy Larsson ofta fram.
Utanför vägrade han.
Därför blev karriären i himmelsblått kortare än den hade behövt vara och han missade slutskedet på Europacupäventyret 1979. Men 255 matcher och 50 mål i MFF bär ändå respekt med sig.

När MFF idag meddelade att Tommy Larsson somnat in blott 69 år gammal var det inte självklart att alla direkt hade koll på honom. 70-talet var ett stort årtionde i MFF med väldigt många stora profiler och Tommy Larsson hamnade lite i skuggan av dem, både då och nu.
Men tre SM-guld (1974, 1975 och 1977), tre cup-guld och spel både mot Monaco och Dynamo Kiev hösten 1978 när vägen mot Europacupfinalen året efter inleddes bär som sagt respekt med sig. Särskilt som de 255 matcherna och 50 målen kunde och borde varit fler.
Mitt i karriären drabbades nämligen Tommy av en akut flygrädsla.

Därför satte han sig ner med Bob Houghton och den övriga MFF-ledningen i början av -79 och berättade att han inte kunde vara med längre. I förberedelsearbetet inför det fortsatte Europacupspelet ingick nämligen ett omfattande program med utlandsläger. Tommy – och MFF – insåg att det inte gick att ha en spelare som reste på ett annat sätt till läger, matcher och allt som krävdes.
Så man kom överens om att Tommy Larsson skulle lämna MFF för den allsvenska konkurrenten Landskrona BoIS. Först som lån. Men rädslan gav inte med sig och Tommy blev kvar i BoIS i sex år och gjorde 145 matcher och 27 mål för Landskronalaget innan han varvade ner i Malmö BI.
Om Tommy Larsson blivit kvar i MFF hade han säkert framgångsrikt konkurrerat om speltid hela vägen fram via Wisla Krakow- och Austria Wien-matcherna till finalen mot Nottingham Forest i München. Nu blev han istället en av många som föll bort på vägen på grund av skador och andra skäl. Lite bortglömd där också, faktiskt…

Flygrädslan var för övrigt ett resultat av något som kunde varit än värre.
I Håkan Malmströms bok 100 höjdare och i ett matchprogram från 2009 berättade Tommy Larsson att den utlösande faktorn troligen var tre månader med dödsångest när han trodde att han drabbats av cancer. Tidigt 1978 efter den tunga vinterträningen fick han ont i ljumsken. Läkarna upptäckte en knuta. Sedan följde en lång period med provtagningar innan beskedet kom. Det var en banal muskelbristning.
– Under tre månader hade jag en fruktansvärd dödsångest och kunde inte sova, berättade han i Malmströms bok.
Beskedet blev en lättnad, men han kunde inte bara rycka på axlarna, glömma allt och gå vidare. Varje gång han skulle sätta sig i ett flygplan kom dödsångesten tillbaka. Så efter ett läger på Kanarieöarna bestämde han sig för att aldrig mer använda det ressättet.
– BoIS var ju aldrig ute i Europa, så de matcher de flög till kunde jag ta tåget till istället, konstaterade han.

De 255 MFF-matcherna kunde för övrigt blivit fler även i den andra änden av karriären.
Efter att ha vunnit junior-SM med MFF 1968 debuterade Tommy Larsson i A-laget redan i oktober 1969 i hemmamatchen mot VfB Stuttgart i Mässcupen. Han fick spela i anfallet tillsammans med Bosse Larsson (1-1 sedan Bosse kvitterat). Direkt efter blev det allsvensk debut när MFF besegrade GAIS med 2-1 hemma på Stadion.
Nästa match i Allsvenskan spelade han 1972!
Han hamnade i frysboxen hos Antonio Duran. I början såg han ut att få spela mer under efterträdaren Kalle Hult, men det blev mest bänken 1972 och 1973 också. Det var först när Bob Houghton kom till MFF som Tommy fullt ut fick förtroendet och slog igenom och han blev en vital och viktig kugge i guldlagen -74, -75- och 77.
Efter det tackade Tommy tålamodet som fick honom att härda ut, kämpa vidare och fortsätta tro på sig själv under bänkåren då han öste in mål i reservlaget och säkert kunnat få bra anbud från andra klubbar. När han fick chansen hade han dessutom blivit en kantspelare istället för anfallare. Med sin teknik och snabbhet och en efterhand allt bättre styrka i närkampsspelet – tidigt i karriären beskrevs han ofta i tidningarna som klen – bäddade han med precisa inlägg för massor med mål av lagkamraterna.

Lite kuriosa till sist:
…I MBI hamnade Tommy Larsson tack vare just Håkan Malmström. Håkan var ordförande i MBI då och övertalade Tommy.
…Som pojklagsspelare startade Tommy i BK Flagg ute på Kirseberg och hann även med en kort period i IFK Malmö, som han även spelade handboll för.
…Som 15-åring bytte han dock från IFK Malmö till MFF i både fotboll och handboll, där han var lika lovande som i fotbollen.
…Förutom tre SM-guld och tre cup-guld vann Tommy även två JSM-guld med MFF.
…Han spelade fyra A-landskamper. Även där satte flygrädslan stopp.
…70-talet var också årtiondet då supporterprofilen Pow-Pow – som älskade Tommy Larsson – väldigt ofta skrek “Upp på tå! Tommy Larsson show!”. Tyckte någon att det kanske inte alltid var motiverat skulle den personen “kamma sig med en handgranat”.

Annons