Ole Törner: Nyckeln är en vänsterfotad Gwargis från höger

Bortser vi från kostnadsaspekten är det egentligen bara två frågor som är avgörande att ställa när MFF plockar in ett nyförvärv?
Är spelaren tillräckligt bra för att spela i MFF, eller kan hen bli det?
Finns det ett aktuellt behov av just den spelartypen i truppen, eller kommer det behovet att uppstå?
Så hur passar Peter Gwargis in i den ekvationen?

Annons

Bättre än många fått för sig skulle jag vilja säga.
För det första är det givetvis en sanning att man inte alltid kan styra tidpunkten.
Vill MFF ha en spelare tillräckligt mycket och har klubben följt och scoutat nyförvärvet under lång tid gäller det att ta chansen när den kommer.
Peter Gwargis är 20 år och kontraktet är skrivet till och med 2024.
Hur många matcher han spelar och hur konkurrenssituationen i truppen ser ut hösten 2021 kan inte vara avgörande för hur man någon gång ska summera Gwargis tid i MFF.

Men med det sagt; hur ser det ut nu?
Peter Gwargis stack till England och Brighton redan som 17-åring. Innan dess hade han imponerat i Superettan i Jönköping Södra och MFF hade koll redan då.
Chansen är rätt stor att ett par säsonger i Brighton & Hove Albions U23 har betytt lika mycket för Gwargis utveckling som säsongerna i Nottingham Forests U23 betydde för Anel Ahmedhodzic.
Han är bättre nu än om han spelat kvar i J Södra.
Men det gäller att ha tålamod. Ahmedhodzics utveckling och genombrott kom inte direkt.
Så svaret på den första frågan är ja, Peter Gwargis kan bli tillräckligt bra för att regelbundet spela i MFF.

Truppen då?
Peter Gwargis är samtidigt en bristvara och ett överflöd i MFF.
Laget har väldigt många mittfältare och kantspelare.
Antalet vänsterfotade spelare är däremot få.
Och just där finns en nyckel. På pressträffen med Gwargis höll jag ut händerna och frågade om ena handen symboliserar vänsterfotad och den andra högerfotad var någonstans på en skala hamnar han då. “Långt ut till vänster. Jag gillar att använda vänstern mest, men när jag behöver använda högern gör jag det. Kanske 80 procent vänster” blev svaret. Han var också tydligt med att han gärna utgår från högerkanten där han är mest van vid att spela och att han tror att det är därifrån han konkurrerar mest, möjligen centralt som tia.

En vänsterfotad spelare som bryter in från högerkanten och avslutar eller assisterar är ett klassiskt recept.
Vilket innebär att man i mittfältsöverflödet ska titta på hur Peter Gwargis står sig mot framförallt Jo Inge Berget, vars kontrakt går ut efter 2022 och som nog aldrig gett upp hoppet om att få spela anfallare igen i MFF. Tidigare har behovet av honom på kanten varit alldeles för stort. Det är fortfarande stort, men med Gwargis i truppen kan Berget vara backup för Antonio Colak och Adi Nalic där uppe på ett helt annat sätt, inte minst nu när Ola Toivonen är långtidsskadad.

Amin Sarr då? Jag tror att det här bäddar för en utlåning. Det skulle passa in i strategin också. När MFF flyttar upp sina talanger vill man att de ska vara i A-truppen ett tag för att tillgodogöra sig lyftet i kvalité och intensitet på träningarna. Sedan lånar man ut dem. Inget är skrivet i sten, men oftast är det planen man kör efter. Spontant känns det som Sarr nått skedet där han en tid behöver regelbundet A-lagsspel på en nivå strax under MFF:s för att sedan återvända och kanske göra kaos.

En helt annan fråga finns det dock kvar att ställa. MFF ska snart ut i Europaspelet och prestera parallellt med att vinna SM-guld. Då hade det varit bra med ett etablerat nyförvärv som direkt lyfter nivån och kan göra skillnad i de riktigt stora matcherna. Kommer det ett sådant också?