Ole Törner: Nya MFF inte färdigt till Wolfsburg – behöver man vara det?
Jon Dahl Tomassons MFF-bygge ser väldigt intressant ut. Men det kommer att ta tid att sätta alla bitar på plats. Längre tid än MFF har på sig innan det är dags för den första matchen mot Wolfsburg. Det har jag dock väldigt svårt att se som ett stort problem.
Viktigast är att låta processen ta den tid det tar!
Krasst uttryckt. Ska MFF slå ut Wolfsburg måste det ske med inspiration, glädje och överprestation. Ingen av de faktorerna är egentligen beroende av att organisationen och försäsongsjobbet är 100 procent färdigt. I två matcher kan man istället rida på entusiasmen som truppen har inför det nya och JDT. Hoppas på ett hyfsat resultat borta och hämta kraft från en fullsatt Eleda Stadion i returen.
Med lottningen MFF fått i gruppspelet i Svenska Cupen är det knappast någon ko på isen där heller.
Det är heller ingen katastrof att åka ur Europa League, nu.
Det är mycket viktigare att äntligen utmana om titeln i Svenska Cupen, satsa på guld i Allsvenskan och på nytt gå långt i det här årets Europaspel. Om man för att kunna göra det – och det är jag övertygad om – måste bygga i lugn och ro, ha is i magen och ta avancemanget mot Wolfsburg mer som en utmaning och en möjlighet än en uttalad målsättning, är det en väldigt enkel börda att bära.
Särskilt som det går att se både många bra tendenser och frågetecken i det MFF hittills visat upp efter den sena träningsstarten. För det ska inte glömmas bort. MFF startade ovanligt sent. Ett bra beslut med tanke på att man förra året inför Chelsea egentligen aldrig lät spelarna varva ner och vila, och sedan blev lidande av det efter EL-urladdningen.
De goda tendenserna först:
Offensivt håller MFF på att skapa fler sätt att hitta chanserna. IFK Göteborgs-tränaren Poya Asbaghi fick en del sura kommentarer efter sitt uttalande om att MFF med alla sina pengar ändå bara slog en massa inlägg. Det var tillspetsat, men rymde även ett korn av sanning. Med wingbackar och två ”kantmittbackar” som båda gärna fick gå upp i planen blev det ofta rätt mycket inlägg.
Nu kan MFF gå centralt, brett, bryta inåt, gå i djupet och på omställning, och helt enkelt utnyttja ytorna där de finns. Frihet under ansvar mer än låsta positioner.
Samtidigt ger fyrbackslinjen mer trygghet bakåt. 135 minuter med hållen nolla mot Sparta Prag, inget insläppt mot ryska ligatvåan Krasnodar med startelvan och inte en enda målchans bakåt mot IFK Malmö säger faktiskt att MFF hittills hittat mer rätt bakåt än framåt.
För det var i ärlighetens namn länge inte mycket man skapade offensivt mot Krasnodar. Bättre idag, men inte bra nog. Och man har inte hittat hur man utnyttjar Isaac Kiese Thelin och han har själv en bra bit kvar också.
Även bakåt och på mitten finns det frågor. Oscar Lewicki eller Eric Larsson som högerback? Lewicki är överlägsen defensivt och Larsson öppnar mer i spelet framåt. Att Lewicki hittade passningen fram till Isaac Kiese Thelins friläge i den första halvleken var ett tecken på att han kan vara på väg att ta platsen. Att Eric Larsson löste båda uppgifterna perfekt i GIF Sundsvall och att det såg lovande ut i början i MFF även defensivt tyder på att han kan göra det igen och då är det hans plats. Men just nu är det ett jäkligt svårt val.
Bonke Innocent gynnades av Uwe Röslers sätt att spela. Han hade svårt under Magnus Pehrsson och nu ökar kraven på kreativitet igen. Klarar han det?
Framåt tyder mycket på att Jo Inge Berget och Guillermo Molins i rätt positioner kan vara rejäla hot. Adi Nalic är det redan. Är de inte just nu före både Marcus Antonsson och Isaac Kiese Thelin? IKT är inlånad för att spela, men inget är givet.
Bakåt känns det som om Anel Ahmedhodzic är valet bredvid Rasmus Bengtsson! Han spelar lugnt och stabilt och jag älskar att se att han vågar slå passningarna framåt förbi den första linjen och göra det med precision.
Min startelva just nu i MFF:
Johan Dahlin – Oscar Lewicki, Anel Ahmedhodzic, Rasmus Bengtsson, Behrang Safari – Fouad Bachirou, Anders Christiansen – Arnor Traustason, Jo Inge Berget/Adi Nalic, Sören Rieks – Isaac Kiese Thelin/Guillermo Molins.
