Pålsson: Därför säger magkänslan att Granen lägger av

Drygt en allsvensk halvlek.
Det är vad Andreas Granqvist åldrande ljumskar har orkat med 2020.

Nu pekar alltmer på att vi inte får se HIF:s lagkapten på en fotbollsplan fler gånger.
Det känns mest sorgligt, om jag ska vara ärlig.

Det har varit lätt parodiskt att följa Andreas Granqvist under den här säsongen. Redan på försäsongen började problemen med kroppen, och mittbacken gick inte för fullt på särskilt många träningar i rad.

Där och då kändes det rimligt att han skulle stegra belastningen långsamt för att vara i fysiskt toppslag inför en intensiv säsong med landslagsspel och viktiga allsvenska matcher med Helsingborgs IF.

Men så har det inte blivit. Efter att tvingats byta ut sig själv i den andra allsvenska omgången mot Kalmar FF har Granen inte satt sin fot på en allsvensk fotbollsplan igen. Totalt har det bara blivit drygt en halvlek, men HIF har konsekvent valt att hålla supportrarnas hopp vid liv.

Fram till för ett par veckor sedan när Olof Mellberg rakt ut meddelade att det ”aldrig varit riktigt nära” att Granen faktiskt skulle göra comeback har många med mig nog ändå trott att det skulle gå att lösa. Inte minst då lagkaptenen själv pratade i termer av att comeback var nära i mitten av augusti.

Men nu känns det som att hoppet börjar överge supportrarna också. Jag kan inte tänka mig att någon räknar med att Andreas Granqvist ska vara räddaren i nöden i höst.

För knappa två veckor sedan bekräftade HIF ett nytt bakslag i rehabiliteringen (orkar vi ens räkna hur många det har blivit?) och det är bara det första tecknet som talar för att Andreas Granqvist inte spelar mer fotboll.

Enligt vad jag hör har Granen, i samråd med läkarna, bestämt sig för att lägga av efter säsongen. Kroppen orkar helt enkelt längre. Samtidigt är tipset jag fått svårt att värdera, men man kan inte undgå att se logiken och det rimliga i ett sådant beslut.

Bakslagen fortsätter att hopa sig, kroppen blir bara äldre, ljumskar är bland det svåraste att få ordning på och Allsvenskan är till stora delar en konstgräsliga. Bara för att nämna några saker som stärker rimligheten ytterligare.

Nu ska Andreas Granqvist dessutom kliva upp i mer av en sportchefsroll igen – det som så sent som förra året var en för hög mental belastning för att kunna bibehålla fullt fokus på prestationerna på planen. Krister Azelius, som berättade om Granens nya roll, nämnde till och med att rollen gäller oberoende ”om eller när” mittbacken kan spela igen.

Det är lätt att känna sig lite lätt sorgsen till hela den här situationen. Att en landslagskapten ska behöva ha en sådan säsong är inte värdigt, och att det kan bli avslutningen på spelarkarriären känns bara deppigt.

Men man får inte glömma att Andreas Granqvist fortfarande kan uträtta mycket i Helsingborgs IF, även om det bara blir vid sidan om planen. Det återstår ett år på spelarkontraktet, och ytterligare tre som sportchef.

Med hans starka ställning i svensk fotboll, hans nätverk efter åren ute i Europa och hans hjärta till HIF kan det fortfarande visa sig bli en av klubbens bästa värvningar någonsin. Trots att det inte blev som någon tänkte sig.

Foto: Bildbyrån

Annons